Att ha haft ettårskalas.

I helgen blev lilla Alice ett år. Ett helt har alltså gått. Och kalas blev det, så klart. Även om Alice inte själv förstår så mycket av uppståndelsen, paketpapper och en massa folk som kommer och kniper henne i kinderna, så är kalas viktigt för mig.

För det första älskar jag att pyssla & dona. Jag älskar att planera, fixa & verkligen ha en tanke bakom sånt jag gör. Oavsett om det är ett kalas eller en fika med mammorna. 

Så redan för flera månader sen hade jag bestämt tema på kalaset. Zebra, rosa, svart & vitt. Inbjudningskorten speglade temat. Dukningen. Alice klänning. Ballonger. Ja allt. 

Jag är själv uppvuxen i en familj då kalas alltid varit en stor grej. Kanske för jag har en mamma som också är väldigt pysslig. Hon gillar också att fixa & dona.

Jag vill att kalasen ska vara något speciellt varje gång. Något lite extra. Ju

Äldre barnen blir dessuto roligare kommer den där planeringen också bli tror jag. När barnen själv kan få vara med och bestämma.

Iallafall så är det inte så att jag säger att våra kalas på något sätt är bättre än andras. Utan anledningen är att JAG tycker det är så himla roligt att få fixa & ordna. Hade jag inte gjort det, hade jag aldrig lagt så mycket tid på ett kalas.

Min pappa, som i grunden är fotograf, kom innan kalaset och tog ettårskalaset på Alice! Blev väldigt fina bilder!