fredag 19 december 2014

Det där med att vara gravid en andra gång.

Ja, för lite mer än ett år sedan blev hag ju gravid igen. Kanske när det som minst passade egentligen. En månad kvar i skolan. Precis fått nytt jobb.

Men ändå helt underbart! Inte minst för att vi skulle få ett syskon till Oskar utan också för att våra bästa vänner också var gravida. Med sex veckors mellanrum skulle vi få följa varandra genom illamående, bristningar, foglossning, svullna fötter, viktuppgång. Helt fantastikt att vår lilla "plan" faktikst blev verklighet.

Våra pojkar, som det skiljer 2 veckor på, skulle nu bli storebröder samtidigt! Och till råga på allt! Så väntade vi båda två lillasystrar! Hur magiskt?

Men åter till en graviditet som förmodligeb gjort att vi inte kommer skaffa fler barn. 12 veckors illamående över fick till foglossningen från helvetet.

Det började med en nerv som satt i kläm som de så fint sa, i vecka 16. Efter ett yogapass så utlöstes en smärta som jag aldrig känt förr. Ja, kanske inte så smart att gå på yoga i vecka 20. Men ändå! 



Iallafall så resulterade smärtan i otaliga besök hos sjukgymnast. Jag kunde vara jobba på halvfart vilket resulterade ni sjukskrivning på 50%. Som senare övergick till 100%! Jag som verkligen ville jobba ända in i kaklet. Men nej.

Att jobba med barn samtidigt som man har en sökande smärta i hela ryggen är inte lätt. Jag kände mig så otillräcklig på jobb. Det var i mellan åt värre än själva smärtan.

Foglossning alltså. Hur känns det? Jag har ju nästan förträngt hur dåligt jag mådde. Men tänk dug själv att någon sticker lite knivar i dina fogar, vrider om lite, stampar och hoppar på din rygg samtidigt. Fast hundra gånger värre! J typ så kändes det.

TENS-maskinen gick på högvarv och akupunkturen blev en vardag. Alvedon & panodil hjälpte inte ett dugg. Så jag blev ganska deprimerad av smärtan.

Jag kunde inte jobba. Jag kunde inte leka med Oskar. Jag kunde inte promenera. Jag kunde inte sova. Jag kunde fan ingenting. Och då är jag av deb typen som inte gnäller så ofta. Men detta var en av de jobbigaste persikorna i Mitt liv!

Jag hade så ont att jag nästan önskade att jag skulle komma till barnmorskan med högt blodtryck & äggvita i urinen, så de kunde förlösa mig tidigare.

Aå blev det inte, tack och lov kanske? Utan jag gick till 38+2 tror jag. Och det var då vi hade ett planerat kejsarsnitt. Den 10 juli 2014! Men mer om den fantastiska upplevelse i ett annat inlägg.

Nu ska hag kolla på Thomas the train med Oskar. Mannen & lillasyster A sover fortfarande där uppe! 



Idag åker vi söderut för julbak, middag med vänner & julfirande!

Over and out!
-M


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar